I valet i höstas röstade jag på SD. Jag, Svensson, författaren av denna blogg, la min röst på Sverigedemokraterna. I valet till riksdagen hösten 2010 gav jag min röst till SD, partiet lett av Jimmie Åkesson och symboliserat av en blåsippa.

Jag tyckte nämligen det var dags att sluta upp med det valskolk jag ägnat mig åt sedan 1988. Det året röstade jag på Moderaterna. Nu, 2010, var jag trött på ”sjuklöverpartiernas” enighet i att tillåta massinvandring och motarbeta traditionell svensk kultur. Olofsson-Sahlin-Reinfeldts betygade Sverigehat gav mig en tankeställare.

Jag stödjer inte varje aspekt av SD:s program. Israelpolitiken t ex anser jag kan diskuteras. Men generellt spelar partiet idag en viktig roll, oerhört viktig: som hävstång för frågor som de övriga partierna anser vara tabu. Som invandring och ifrågasättande av multikulti och stalinism, förlåt, PK-ism.

Ett intressant fenomen är att SD har stöd av många invandrare, tvärt emot vad folk tror. Se bara vad signaturen ”Reine” skrev på Krigsforum före valet. Det är ett rätt långt citat men innehållsdigert och viktigt:
När jag ändå tar SD:s valsedel för riksdagsvalet ska jag också personkryssa Anna Hagwall, invandrad från Ungern. Anna har försörjt sig genom hederligt arbete, har uppfostrat två söner till bra svenskar och har själv engagerat sig politiskt (till priset av stora uppoffringar). Vore alla invandrare som Anna Hagwall skulle inga integrationsproblem föreligga. En röst på Anna blir på så sätt ytterligare en markering, nämligen att det är skillnad på invandrare och invandrare.

Det finns fler invandrare som Anna, exempelvis min grekiske frisör (som först introducerade SD:s material för mig) samt min Somaliska arbetskamrat som ska rösta på SD för "att de är det enda partiet i Göteborg som tar min oro för den Somaliska befolkningsgruppen på allvar". Gruppen Somalier håller nämligen stadigt på att gå ner sig i drogmissbruk, kriminalitet och förfärande hög arbetslöshet och analfabetismen bland dem är stor.

Fast när företrädare för den Somaliska föreningen vände sig till kommunpolitikerna så fick de höra att "deras rop på hjälp hade rasistiska undertoner" och då var det ändå Somalier själva som hade beskrivit problemen.

När kartan och verkligheten inte stämmer överens är det kartan som bestämmer i svensk politik tydligen...

Mer kan sägas om invandrare som stödjer SD. Ta Stellan Bojeruds blogg till exempel. Där läser vi, att av 33 aktiva i SD-Stockholms län har 17 st personer invandrarbakgrund (Mopsens blogg, 30/12 2009).

Yes – och på samma blogg får vi siffror om SD-Solna (3/8 2010):
Inom SD Solna-Sundbyberg är 40% av de aktiva medlemmarna själva invandrare. Representerade länder är Chile, Laos, Rumänien, Serbien, Thailand, Tyskland, Ungern och Österrike. Av svenskarna är fyra gifta eller sammanboende med invandrare.

Man kan vara emot invandring. Men fienden är då inte primärt invandrarna, det är vår egen elit som bedriver denna massinvandringspolitik. Ja rentav, vissa invandrare är bundsförvanter i kampen mot multikulti som Mopsen och Reine visar. Dessa invandrare lever nämligen, som Reine antyder, I VERKLIGHETEN. De är inte avskärmade från den som politiker och byråkrater.

Jag röstade på SD. Jag är glad att de verkar i riksdagen och ställer obekväma frågor, för upp invandringen på dagordningen. Vad de säger får en hävstångseffekt, det ger stor marginalnytta (även om de praktiska resulaten än så länge uteblir, se nedan). Och jag är för en gångs skull stolt över Sveriges politiska system, det system som medger att även småpartier representeras. Här har radikalhögern i England och USA det mycket värre. Deras ”majoritetsval i enmansvalkretsar” dömer avvikande frågor, som invandringskritik, till fortsatt ökenvandring. Men både i USA:s och Englands väljarkår jäser det, de kommande valen där blir högst intressanta. För att nu inte tala om Frankrike med Marine Le Pen som ångar på bra.

Det är bara att erkänna: det går en högervind genom Europas valmanskår, det är ett skred som väntar på att utlösas.

SD har kommit in i riksdagen. Väl där får de inte så mycket sakpolitiskt uträttat. Snarare tvärtom! I tunga frågor förenar sig sjuklöverpartierna mot dem, som i detta att ge illegala invandrare rätt till halva Sverige. Men i denna enade front finns ett erkännande av SD:s betydelse, en negativ sådan. Man kan kalla det Reductio ad Sverigedemokratum (punkt 3 i länken): allt SD vill ska sjuklöverpartierna göra tvärtom. Sancta simplicitas. Men det där spektaklet kommer att försvinna med tiden.

Jag la min röst på SD. Om jag förstått omgivningens signaler rätt så är detta bland det värsta man kan göra i Sverige idag. Så vi får väl se hur många läsare jag har kvar efter det här inlägget. Men skulle du höra till dem som tar illa upp, som på basen av min SD-röst vill tala mig tillrätta med lite multikult och islamkram, kan jag bara säga: fuck off!

Relaterat
Ett slags policydokument
Jag tog parti för SD redan i augusti 2010 på denna blogg, om än förtäckt
Kritik av Reinfeldt före valet
Svensson och svenskheten
Nationalism
"Yxan i dörren" (dikt)

(Panamakanalen, Gatunslussen)

منبع:
http://lennart-svensson.blogspot.com