Nu bråkas det om Breiviks sjukstämpel. Han är psykiskt sjuk sa psykolograpporten tidigare i höst. Föga annat var att vänta. Det hade varit politiskt omöjligt att säga: "Han är kliniskt frisk." Men formellt är sjukstämpeln konstig. En sådan som Mattias Flink är frisk men Breivik är sjuk? Breivik är "sjuk" i bemärkelsen rubbad men helt utom sig som Flink var han väl inte när dådet begicks. exp exp ab

Med Breivik är det aldrig lätt. Flink var berusad när han mördade. Breivik hade också tagit droger. Han är en titanisk natur, en som ställt sig bortom det mänskliga samhället. En som trodde sig stå över rätt och fel. Han antyder i manifestet att han personligen gjort en del gott varför han har en fond av godhet att tära på, han får synda lite. Knappast kristet, det där som han säger sig försvara.

Men hans far Jens är lika titanisk. När Breivik togs för graffitimålning när han var 16 sa fadern: "Jag har ingen son längre!" Sonen försköts och fick leva med modern. När så Breivik mördat sa fadern: "Han borde ha skjutit sig själv!" Detta är en titanisk utsaga.

Idag är fadern förvisso inte så kategorisk. I en norsk intervju säger han sig vilja se sonen i ögonen, få denne att "visa känslor". Jens Breivik kan dock inte förlåta sonen. - Titanisk far, titanisk son.

- - -

Jag kollade nyss bloggen Klartexten. Där skrev man synnerligen klart om Breivik. Denne gjorde alltså sin analys av samhället. Den analysen sa honom att envar som försöker sig på islam- och invandringskritik brännmärks. Hur i så fall nå fram med sådan kritik? - Begå ett terrordåd ansåg Breivik.

Detta tänkande är besinninglöst och vrickat. Men det var metod i galenskapen. Terrorister som han brukar bli isolerade fall, de får ingen effekt (Baader-Meinhof, Kaczynski). Men Breivik kan bli annorlunda, samhället han begick sitt dåd i är oelastiskt i sin ideologi (invandrings- och islamkritik förbjuds, ja även kritik av feminism, sedvanlig nationalstolthet pariastämplas) samtidigt som vi står inför peak oil, depression, Occupy Wall Street, Jasminvåldsamheter i MENA, Eurons skakighet mm mm. Så rättegången mot Breivik i vår blir dramatisk, Norge och hela västvärlden bävar. Av EN mans dåd. Oy vey.

Här finns några inlägg om Breivik jag skrivit. Passa på att läsa dem innan Lex Breivik träder i kraft, den som säger. "Eho som bloggar om Breivik bortom dagisanalysens nivå är en paria, utanför lägret ska han ha sin boning." Jag fick ju sparken för att ha bloggat om Breivik, se här.

Så är det. Skriver jag inlägg som detta förlorar jag min praktikplats, hängs ut i media och kallas ”en fara för demokratin”. Så i resten av denna artikel ska jag låta er tala, alla ni mina kritiker, ideologiska motståndare, brännmärkare och Expoiter som kan det här bättre än jag tydligen. Jag har väl redan sagt för mycket idag, nämnt sådant som "metod i galenskapen" och annat som inte går för sig i ankdammen Sverige, dagisanalysens hemland. Jag menar, i Danmark kan man skriva så här om Breivik. I Sverige finns inga liknande konservativa sajter som tar tag i Breivik på fruktbar nivå.

Bara jag och några få till i det här landet analyserar Breivik. Men idag ska inte jag analysera mer. Jag ska istället fråga er, Ni Korrekta PK-ister Som Vet. Alltså: Breivik är en våldsman som begått vissa högprofilerade dåd. Han ville orsaka maximal skada, maximal effekt. Och han hade en politisk agenda. Kan man då associera till den bild av gärningsmannen som Jim Ballard ger i ”The Object of the Attack”? Ballard försöker nämligen där fånga det typiska i presidentmördares och andra gärningsmäns verklighetsbild, deras ambition att förändra verkligheten:
Invested in the President of the United States, the world’s most powerful leader, are not only the full office and authority of the temporal world, but the very notion of existence itself, of the continuum of time and space which encloses the assassin as much as his victim. … Like the disturbed child seeking to destroy everything in its nursery, the assassin is trying to obliterate those images of himself which he identifies with his perception of the external universe. Suicide would leave the rest of existence intact, and it is the notion of existence, incarnated in the person of the President, that is the assassin’s true target. [blogginlägg]

Ja är det så? Eller är det bara gripet ur luften?

Och ni som vet, ni som har De Korrekta vänstersvaren om Breivik, kan ni säga mig om Breivik var präglad av science fiction, om hans vurm för fantasy och Tolkiens filmer var något som utmärkte honom? Kan ni det? Kan ni med citat ur hans manifest teckna den bilden för mig, kan ni säga något om hans liknelse att befinna sig på ett brinnande rymdskepp med en galen besättning? Kan ni det? Säg det då, jag väntar med spänning på er analys.

Och ni som vet, ni som kan allt om Breivik, kan inte ni bjuda på en kortfattad, svenskspråkig biografi över mannen från början till nu, från födelsen till läget 2011? Kan ni det? Kan ni INTE det? Vad är det som bjuder er emot? Ingen hindrar er. Jag dock är förhindrad verkar det, jag förlorar mitt levebröd om jag bloggar om Breivik.

Och ni som vet, ni som kan allt om Breivik, kan ni berätta för mig vad låten "Requiem For a Dream" spelade i sammanhanget? Inte? Kan ni sätta dådet i perspektiv med Londonkravallerna, peak oil och annalkande depression och krig? Kan ni det? Och kan ni teckna en bild av Breiviks otålighet parallellt med hans analys av samhällets brister idag, och hur en mindre otålighet skulle ha gagnat det samhälle han säger sig vilja ha?

Kan ni det? Kan ni det inte? Och kan ni inte det, vänligen, sluta brännmärka mig för att jag är en av de få här i landet som lägger ner tid på att analysera Breiviks dåd.

Relaterat
Ombord på ett brinnande rymdskepp
Breivik var för otålig
Breivik och paranoia
Biografi
Så vind, skörda storm
Om en låt
Thomas Cole, "The Voyage of Life: Manhood", 1840


منبع:
http://lennart-svensson.blogspot.com